Carolines dagbok

Snacka om att vara glad idag! 15/9 skrev jag i dagboken om en resa i november, och att jag frågade Sahlgrenska om planeringen. Nu har vi bokat om resan till nästa år istället, och det meddelade jag Sahlgrenska. Idag fick jag besked om att besöket hos kirurgen blivit tidigarelagt, redan nästa fredag, 8/10, ska jag dit! Det var verkligen ett glatt besked, för då slipper jag vänta ytterligare några veckor på besked om och när operationen blir av….*ler* Jag kommer förbereda mig så mycket det går och tar med mig pärmen med alla samlade fakta, samt adresserna till CI-hemsidan och min CI-lista, så kan han få kika på det….*S* Ha en bra helg nu!

Ja, som ni ser har jag ändrat sidans layout helt och hållet! Kände att jag behöver mer plats för rubrikerna än jag hade förut, och på detta sätt blir det smidigare med fler rubriker. Visst kan det verka lite rörigt men på det hela taget så tror jag att det ska funka hyfsat.

Förresten, om ni kommer på länkar till CI-relaterade sidor som jag har glömt lägga in, säg till mig så jag kan fylla i dem! Men nu verkar det som om sidan fungerar…*hoppas*. Den tjej jag besökte på Sahlgrenska fick biverkningar i form av yrsel, så hon fick åka in igen! Det slår tydligen väldigt olika hur man reagerar efter operationen, hoppas jag blir ‘lindrig’…*ler* Tjejen är hemma igen, skönt för henne, egna sängen är ändå bäst…!

I tisdags var jag på Sahlgrenska och hälsade på en av de två tjejer som gjort CI-operationen nyligen.
Hon hade gjort den på måndagen, så fortfarande var hon trött, yr, och hade ett väldigt tryck i örat, som värkte hela tiden. Tydligen berodde det på vätska som läkarna hade spolat i örat, och det tar tid för kroppen att absorbera vätskan. Därtill hade hon tinnitus som brusade och susade väldigt, men både den och vätskan lindras efter några dagar. Snittet syntes nästan inte alls, då man ju inte rakar bort håret längre. Däremot har man kompress och bandage det första dygnet, så efteråt ser håret ut som skam….*ler* Men det kan man få tvätta ganska snabbt tydligen. Troligen åkte hon hem igår eller idag, och första tiden är det bara vila som gäller, vilket ju är skönast hemma i sin egen säng.

Men allt detta har inte avskräckt mig det minsta, det är ju snabbt övergående, och operationen är ändå det värsta. Är den väl avklarad så kan det bara bli bättre sedan, när uppkopplingen sker efter 5-7 veckor.

I måndags skrev jag ett mail till läkaren på Sahlgrenska och frågade lite försynt hur planeringen för mig ligger. Skälet är att vi i våras, innan vi ens visste att det skulle bli en CI-utredning, bokade en resa till november, och jag ville veta om den krockar med  planeringen för mig. Svaret kom idag, i form av en kallelse till kirurgen på Sahlgrenska. Ska dit 29/10, och det innebär troligen att ev operation kan ske tidigast en månad senare, dvs i december, så jag tror vi kan resa som planerat. Skönt!

Imorgon opereras en av de två tjejer jag känner lite från nätet. Jag kommer tänka på henne och hålla tummarna för att det går bra!
Måste erkänna att det känns spännande för mig oxo, jag vet ju inte hur ljudupplevelsen kommer bli för MIG, vi är ju alla unika i dessa nya ljudintryck när vi blir uppkopplade. Det ljud den ena hör på ett sätt kan den andra höra på ett helt annat sätt.

Jahapp, då har man gjort fler tester och prover på Sahlgrenska idag. Jag träffade en väldigt trevlig audionom, som skötte testerna lugnt och bra. Efter inledande hörförståelsetester var det uppenbart att jag inte hörde inspelade meningar alls, så då hoppade hon över resten av de testerna. Det jag uppfattade lite av var tre siffror som sades i följd, och där är det lättare att höra, då det ju är enstaviga ord.

Därefter blev det test av hörcellernas förmåga att reagera på ljud, och där var det bara i basen det fanns en liten reaktion = ett litet skutt på diagrammet. Det sista som gjordes var hjärnstamsaudiometri, då man sätter elektroder på huvudet, och bara kopplar av under testet. Balansprov hann vi inte med, då tiden gick snabbt, men det kommer göras i samband med nästa besök på Sahlgrenska.
Sammantaget tycker jag det gick bra, och audionomen såg inga speciella avvikelser någonstans, utan allt verkade normalt.
Nu är det bara att vänta på nästa kallelse, till kirurgen tror jag.

I torsdags träffade jag en tjej från Kungsbacka, som oxo är hörselskadad, och som ska opereras i mitten av september. Det var första gången vi träffades ordentligt, och jag tycker det var väldigt kul och givande att prata med henne. Vi delar samma förväntningar och undringar inför operationen, så det blev ju förstås en del prat om det. Men vi pratade även om andra hörselrelaterade problem, som kommunikationssvårigheter med omgivningen, hörande har svårt att förstå hur jobbigt det är att inte höra prat i sorl och ljudliga miljöer mm